Trädg?rdshistoria: Färre handelsträdg?rdar när transporter förenklades NU MED BILDER!

Utanför växthusen i Nora handelsträdg?rd i Danderyd en vinter p? 1940-talet. Foto: Danderyds blomsterhandel
Vi beklaragar att länkarna till pressbilderna inte fungerade i förra utskicket. Se längst ner i mejlet!

Försörjningen av städernas befolkning var en av de viktigaste faktorerna för det nya industrisamhällets framväxt under 1900-talet. Trädg?rdsprodukter var efterfr?gade och det fanns hundratals sm?skaliga trädg?rdsföretag i närheten av de större städerna. Avfall fr?n städerna användes som värme- och näringskälla i odlingarna, varifr?n grönsaker, blommor och bär s?ldes i näromr?det. I en unik avhandling fr?n SLU beskriver Inger Olausson hur den svenska trädg?rdsnäringen förändrades när transporterna effektiviserades.
Hortonom Inger Olausson har i sitt doktorsarbete vid SLU beskrivit den svenska trädg?rdsnäringens historia under ?ren 1900-1950 med hjälp av fallstudier i Stockholmsomr?det. Det finns bara en tidigare avhandling i Sverige om kommersiell trädg?rdshistoria.
– Det är unik forskning inom ett helt eftersatt omr?de, där det knappt samlats in n?got källmaterial tidigare, säger Inger Olaussons handledare vid SLU, agrarhistorikern Janken Myrdal.
Herrg?rdsträdg?rdarna vid Krusenbergs g?rd söder om Uppsala och Antuna g?rd utanför Upplands Väsby ingick i studierna. B?da drevs av anställd personal och hade en omfattande försäljning av trädg?rdsprodukter. Erik Nilssons handelsträdg?rd p? Runmarö och Nora handelsträdg?rd i Danderyd drevs som familjeföretag, vilket var den vanligaste företagsformen. Inger Olausson har samlat och använt källmaterial i form av räkenskaper, korrespondens, dagböcker och fotografier, och hon har bland annat tagit upp trädg?rdsmästarnas kunskap, odlingsteknik, sortiment, lokalisering av företagen och avsättning av produkterna.
– Det krävdes inte n?gra stora arealer för att försörja sig p? trädg?rdsodling, särskilt inte om det fanns drivbänkar och växthus som förlängde odlingssäsongen, säger Inger Olausson.
Särskilt i och omkring de större städerna fanns handelsträdg?rdar som odlade och s?lde ett rikt utbud av grönsaker, blommor, bär och andra trädg?rdsprodukter. Närheten till kunderna var viktig eftersom m?nga av produkterna var ömt?liga och skrymmande färskvaror. Produktionen var intensiv och resurskrävande med odling p? friland och under glas, dvs. i drivbänkar och växthus. Avfall fr?n städerna – hästgödsel, latrin och annat avskräde – användes som värmekälla i varmbänkarna, där de tidigaste grönsakerna drevs fram. Näringsämnena i avfallet togs ocks? tillvara i odlingarna.
Inflyttningen till städerna var stor kring sekelskiftet 1900 och allt fler människor blev beroende av att köpa all sin mat. Efterfr?gan p? trädg?rdsprodukter ökade när nyttan med att äta frukt och grönt blev känd. M?nga fick det bättre ställt och kunde s? sm?ningom köpa mer än till livets nödtorft, vilket bidrog till ett ökat intresse för prydnadsväxter. Allt detta gynnade trädg?rdsnäringen och den stadsnära odlingen ökade kraftigt.
– Men transporterna blev effektivare, handeln förändrades och avst?nden ökade mellan producent och konsument, säger Inger Olausson. Det förde med sig l?ngtg?ende förändringar för trädg?rdsnäringen.
Den ökade efterfr?gan p? trädg?rdsprodukter ledde även till att importen ökade kraftigt fr?n länder med lägre produktionskostnader. Exempelvis ökade tomatimporten med 4 000 procent under ?ren 1912?1937. Marknaden blev allt mer global och säsongsvariationerna i utbudet suddades ut.
Handeln förändrades och mellanhänderna blev fler, vilket ledde till att produkterna m?ste bli t?ligare och enhetligare. Bredden i det odlade sortimentet minskade och andra egenskaper än smak och doft prioriterades. Trädg?rdsnäringens aktörer, t.ex. odlarorganisationer och statliga utredningar, drev p? för att förenkla för handeln. Storskaliga, rationellt drivna odlingar gynnades av utvecklingen. Användningen av växtskyddsmedel ökade för att minska kostnaderna för arbetskraft. De flesta av de sm?, stadsnära odlingarna konkurrerades därmed ut.
Fr?gan om trädg?rdsprodukternas kvalitet har varit aktuell under hela 1900-talet, men synen p? kvalitet har förändrats, menar Inger Olausson.
– Nu efterfr?gar m?nga konsumenter den variation i utbudet som g?tt förlorad, och man uppskattar minsta möjliga miljöbelastning av produktionen, med korta transporter och med mindre användning av kemikalier. Denna önskade utveckling är p? m?nga sätt motsatt den som r?tt under stora delar av 1900-talet, säger hon.
————————————————
Hortonom Inger Olausson vid institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU, försvarar sin avhandling med titeln “En blomstrande marknad. Handelsträdg?rdar i Sverige 1900?1950 med fyra fallstudier i Stockholms län”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 23 maj 2014 klockan 10.00
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna
Opponent: docent Catharina Nolin, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.
Mer information
Inger Olausson, 070-926 90 29, [email protected]
Avhandlingen
Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU
Inger Olaussons personliga hemsida vid SLU
Pressbilder
(F?r publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges)
Nora handelsträdg?rd i Danderyd ?r 2011. Växthusen fr?n 1947 finns kvar. Foto: Inger Olausson
Utanför växthusen i Nora handelsträdg?rd i Danderyd en vinter p? 1940-talet. Foto: Danderyds blomsterhandel

Hortonom Inger Olausson, porträtt. Foto: Cristina Prytz

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Authors

Related posts

Top