Svensk forskning visar vägen för djurvänlig grupph?llning av suggor

Att h?lla dräktiga suggor i grupp fungerar, skriver SLU-forskare i en vetenskaplig artikel som sammanfattar svenska erfarenheter under 25 ?r. Forskarna hoppas att artikeln uppmärksammas i länder där merparten av suggorna h?lls isolerade, i strid mot EU:s direktiv.
Sedan den 1 januari 2013 finns ett EU-direktiv som säger att suggor inom EU ska h?llas i grupp under dräktigheten ? ett led i arbetet för förbättrad djurvälfärd. Nu visar genomg?ngar utförda av EU-kommissionen att direktivet inte följs i flera medlemsstater med omfattande grisproduktion, och att majoriteten av suggorna i dessa länder istället h?lls individuellt och oftast i sm? utrymmen.
I Sverige h?lls suggorna lösa sedan 25 ?r tillbaka, vilket i praktiken inneburit att de h?lls i grupp under dräktigheten. Nu har en grupp SLU-forskare sammanfattat de goda svenska erfarenheterna av en mer djurvänlig suggh?llning i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Acta Vet Scand.
? Vi har g?tt igenom den vetenskapliga litteraturen inom omr?det, säger professor Ulf Magnusson, som har lett arbetet. Och det st?r klart att de grupph?llningssystem som svenska forskare och grisuppfödare har utvecklat tillsammans under 25 ?rs tid ligger i den internationella fronten beträffande kombinationen djurvälfärd och produktion.
Det framg?ngsrika utvecklingsarbetet har krävt betydande forskningsinsatser och ett stort engagemang fr?n grisuppfödarna. En av de sv?raste nötterna att knäcka har varit att hantera fortplantningen. För att grupph?llningen ska kunna drivas rationellt m?ste suggorna i en grupp betäckas samtidigt s? att de grisar samtidigt. Problemet har lösts med hjälp av nya skötselrutiner som bygger p? kunskaper om grisarnas normala fortplantningsfysiologi. Framförallt har det lagts stor vikt vid rutinmässiga registreringar av suggornas brunstbeteende s? att djurägaren har ordentlig kontroll p? när suggan ska betäckas. Dessutom utnyttjas kunskaperna om de faktorer som p?verkar detta beteende, t.ex. sugg-gruppens storlek och ?lderssammansättning och exponering för en galt. Med dessa rutiner har mycket goda produktionsresultat uppn?tts.
? Antalet födda sm?grisar per ?r i de svenska djurvänliga systemen är t.ex. helt jämförbart med antalet födda i de system inom EU där bristande biologi ersätts med hormonbehandlingar och där grisar föds upp i strid mot EU:s djurskyddsdirektiv, avslutar Ulf Magnusson.
Kontakt
Professor Ulf Magnusson
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
070-977 08 55, [email protected]
Artikeln
A 25 years experience of group-housed sows?reproduction in animal welfare-friendly systems. Stig Einarsson, Ylva Sjunnesson, Fredrik Hultén, Lena Eliasson-Selling, Anne-Marie Dalin, Nils Lundeheim & Ulf Magnusson. Acta Veterinaria Scandinavica 2014, 56:37. doi:10.1186/1751-0147-56-37
http://www.actavetscand.com/content/56/1/37

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Authors

Related posts

Top