Ny v?r för svensk humle

Gammal svensk humle har unika genetiska egenskaper som efterfr?gas av framväxande mikrobryggerier i landet. Forskare vid Linköpings universitet och Nordiska museet har letat upp och analyserat plantor som överlevt i flera hundra ?r.
Humle har sedan urminnes tid varit en viktig kulturväxt med ursprung i Kina. I Frankrike är den dokumenterad fr?n 700-talet, och ett par hundra ?r senare tror man att den etablerats som kulturväxt i Sverige. Den är omnämnd i flera medeltida skrifter bland annat fr?n Vadstena kloster.
I drygt 400 ?r, fr?n 1442 till 1860, var det i Sverige lagstadgat att bönder m?ste odla humle.
? Statsmakten hade intresse av att odla växten inom landets gränser och slippa import, säger Else-Marie Karlsson Strese, docent i agrarhistoria vid Nordiska museet.
I samarbete med fil dr Clas Tollin vid Riksarkivet har hon använt kartor fr?n 1600-talet och fram?t för att söka rätt p? övergivna humleg?rdar i landet. 30?40 procent har ?terfunnits, resten är troligen begravda under produktionsskog, vete?krar eller hus och gator. Fr?n nio lokaler har forskarna tagit växtmaterial med hem till laboratoriet där man extraherat DNA för genetisk analys. Resultaten har sedan jämförts med prover fr?n europeiska genbanker.
? D? har vi sett att sorterna fr?n de gamla svenska humleg?rdarna skiljer sig mycket fr?n de kontinentala. En viktig skillnad är att de mognar tidigare, säger Jenny Hagenblad, docent i genetik vid Linköpings universitet.
Humlen är en s? kallad tv?byggare vilket betyder att vissa plantor bara har hanblommor och andra bara honblommor. Det är honblommorna som i slutet av växtsäsongen utvecklas till de karakteristiska kottarna. Hanplantorna var ointressanta och röjdes ofta bort. P? n?gra av de ?terfunna odlingarna fanns bara plantor av det ena könet vilket innebär att de kan ha överlevt i hundratals ?r som kloner, utan sexuell förökning.
Humle förknippas främst med ölbryggning där extrakt av kottarna sätter smak p? drycken och ger bättre h?llbarhet. Och blir man sömnig av öl s? beror det nog mer p? rogivande ämnen i kottarna än p? alkoholen. Dessutom har växtens starka fibrer använts till textilier, de tidiga v?rskotten har ätits som sparris och avkok har lindrat juverinflammation hos kor.
I slutet p? 1800-talet tappade humlen snabbt mark till förm?n för spannm?l. Sedan Svalöf kring 1950 lade ner förädlingen har knappast n?gon odlat humle i Sverige, utan bryggerierna har förlitat sig p? import. Men i takt med framväxten av sm? g?rdsbryggerier börjar intresset vakna igen, berättar Else-Marie Karlsson Strese:
? Jag har kontakt med ett hundratal odlare och m?nga vill ha de gamla lokala sorterna som mognar tidigt. Köper man amerikanska eller tyska sorter s? hinner kottarna inte bli klara innan höstregnen kommer.
De historiska humlesorterna finns nu bevarade i den nationella genbanken i Alnarp, där de h?lls tillgängliga för forskare och växtförädlare.
Artikel: Genetic diversity in remnant Swedish Hop (Humulus lupulus L.) yards from the 15th to 18th century av Else-Marie Karlsson Strese, Maria Lundström, Jenny Hagenblad och Matti W. Leino. Economic Botany juli 2014.
Kontakt:
Else-Marie Karlsson Strese 0767 248660, 08 51954563, [email protected]
Jenny Hagenblad 070 2933038, 013 286686, [email protected]

Vill du ha mer nyheter fr?n Linköpings universitet? V?rt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats p? webben under den g?ngna veckan. Prenumerera här!

Authors
Top