Fiskeripolitik kan minska fiskets klimatp?verkan radikalt

Koldioxidutsläppen i svenskt fiske skulle kunna minska med 30?60 procent om fisket förvaltades mer effektivt. Det visar beräkningar i en ny nordisk studie som letts av Staffan Waldo fr?n SLU. Sm? fiskbest?nd och en alltför stor fiskeflotta innebär att en fiskare idag m?ste lägga mycket tid och bränsle p? att f?nga sin kvot, vilket är b?de kostsamt och genererar utsläpp.
Fisket är idag undantaget fr?n bränsleskatter och handel med utsläppsrätter. Drivkrafterna att minska bränsleförbrukningen är därmed svagare än vad som vore önskvärt ur ett klimatperspektiv. Till följd av detta är användningen av bränsle högre än nödvändigt.
Nu har SLU-forskaren Staffan Waldo, tillsammans med nordiska kollegor, undersökt hur olika politiska styrmedel skulle kunna användas för att minska fiskets klimatp?verkan. Studien visar att fiskeripolitiska ?tgärder som riktar in sig p? h?llbara fiskbest?nd och flottornas storlek skulle vara betydligt mer effektiva än bränsleskatter och handel med utsläppsrätter.
? Om fiskeflottan minskar och fiskbest?nden till?ts växa skulle det krävas 30?60 procent mindre bränsle i det svenska fisket, säger Staffan Waldo, forskare vid AgriFood Economics Centre p? SLU.
Övriga nordiska länder har liknande möjligheter, med undantag av Island som har haft en effektiv fiskeriförvaltning under l?ng tid. Studien pekar p? att fiskeriförvaltning är ett effektivt instrument när det gäller att minska fiskets klimatp?verkan och att det samtidigt är möjligt att öka lönsamheten i sektorn.
? En alternativ ?tgärd för att minska fiskets klimatp?verkan är att införa en koldioxidskatt p? diesel för fiskenäringen, men i ett väl förvaltat fiske f?r detta endast liten effekt p? utsläppen, säger Staffan Waldo.
Sverige har goda möjligheter att genomföra ?tgärder för att minska fiskets klimatp?verkan. Fiskeflottans kapacitet regleras nationellt och det finns väl utarbetade metoder för att l?ngsiktigt anpassa flottans storlek. En s?dan är s? kallade individuella överförbara f?ngstkvoter (ITQ) som redan används i fisket efter sill och makrill.
Resultaten redovisas i en rapport fr?n Nordiska ministerr?det. Författarna har använt modeller som integrerar ekonomi och biologi för att analysera hur CO2-utsläpp, flottans struktur, ekonomiskt resultat, och arbetstillfällen p?verkas av en effektiv fiskeripolitik och av införandet av bränsleskatter eller handelssystem med utsläppsrätter i nordiskt fiske. För att f? en representativ bild av det nordiska fisket, inneh?ller analysen fallstudier fr?n alla nordiska länder: Sverige, Danmark, Norge, Island, Grönland, Färöarna och Finland.
En sammanfattning p? svenska finns p? s. 49?50 i rapporten.
————————————————
Mer information
Staffan Waldo, Dr i nationalekonomi
AgriFood Economics Centre, Institutionen för ekonomi, SLU
046-222 07 92, [email protected]
AgriFood Economics Centre gör kvalificerade samhällsekonomiska analyser inom livsmedels-, jordbruks- och fiskeriomr?det samt landsbygdsutveckling p? uppdrag av regeringen. Verksamheten är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och l?ngsiktiga beslut.
www.agrifood.se
Rapporten
Reducing Climate Impact from Fisheries. A Study of Fisheries Management and Fuel Tax Concessions in the Nordic Countries. Av: Staffan Waldo, Hans Ellefsen, Ola Flaaten, Jónas Hallgrimsson, Cecilia Hammarlund, ?ystein Hermansen, John R. Isaksen, Frank Jensen, Marko Lindroos, Nguyen Ngoc Duy, Max Nielsen, Anton Paulrud, Fredrik Salenius & Daniel Schütt. Nordiska ministerr?det, TemaNord 2014:533.
http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2014-533
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Authors

Related posts

Top