SE

Bedrägerier ökar i handeln – men än toppar r?n och stöld

Handeln är en av samhällets mest brottsutsatta omr?den med allvarliga konsekvenser, inte minst för personalens arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, men ocks? i reda pengar för det som förstörs i butiken eller stjäls. Över 9 miljarder kronor per ?r kostar dessa brott handeln. Men det tar inte slut där ? handeln utsätts ocks? för en rad andra brott man kanske inte tänker p?.

Brott i butik kostar handeln cirka 9 miljarder kronor varje ?r, där brottsligt svinn utgör 6 miljarder och det administrativa svinnet 3 miljarder. Av det brottsliga svinnet är 4,4 miljarder externa stölder och resten, 1,6 miljarder interna.
R?n och stöld är livsmedelsbutikernas största gissel men butikerna och dess personal utsätts ocks? för andra typer av brott som misshandel, skadegörelse och bedrägerier. N?gonting som ökar i takt med den nya tekniken är ID-kapningar där även livsmedelsbutiker m?ste se upp.
? Det vanliga är att man beställer saker p? nätet och hämtar ut med falskt ID. Som paketombud är det sv?rt att se vad som är ett äkta eller falskt körkort eller id-kort. Det behövs ett mer effektivt sätt att kontrollera identiteten p? än dagens ID-kort., säger Per Geijer, säkerhetschef p? Svensk Handel.
Allt fler ID-kapningar
Han vill att ID-kapningar ska kriminaliseras och att polisen blir bättre p? att hantera internetbedrägerier.
? Handeln och andra leverantörer av tjänster samt restauranger st?r för runt 95 procent av kostnaderna som följer p? id-kapningsbrott, som i runda tal kostar 3 miljarder ?rligen.
Och livsmedelsbutiker kan drabbas p? fler sätt än bara som paketombud. Exempel finns p? stora cateringbeställningar av s?väl privatpersoner som bolag där fakturan sänts till den ?äkta? personen som hävdar att han inte alls beställt n?got.
Tyvärr verkar det s? att samtidigt som brotten mot handeln ökar s? minskar benägenheten att anmäla brotten. Anledningen är att stölder och snatterier sällan leder till ?tal och om det änd? skulle g? till domstol är straffen som utmäts sm?.
Stort mörkertal
Just detta faktum gör ocks? att det är mycket sv?rt att veta hur m?nga brott som egentligen beg?s. De siffror man kan f? fram genom BR? handlar om anmälda brott, men mörkertalet är enormt eftersom det beg?s s? m?nga brott som aldrig anmäls.
? Av BR?s statistik f?r man intrycket att stölder och snatterier g?tt ner de senaste fem ?ren. V?ra undersökningar visar p? motsatsen, att de ökat. Skillnaden i statistik ligger i anmälningsbenägenheten, säger han.
Anledningen till att s? f? stöldbrott anmäls är enligt Per Geijer den straffrabatt som finns i rättssystemet. Den som beg?r tv? stöldbrott f?r inte dubbelt straff utan ges rabatt p? det andra tillgreppet. Rabatten ökar för varje brott till dess gärningspersonen blir straffimmun, det blir ingen ökad p?följd oavsett hur m?nga stölder personen beg?r.
Fel med straffrabatt
? Man tappar sugen när man ser att det inte leder n?gon vart att anmäla. P? grund av straffrabatten anser Polis och ?klagare att det bara är ett f?tal brott som det är värt att utreda och ?tala för. Resten läggs ner.
Av alla stölder som sker i handeln polisanmäls bara cirka 1,5 procent. M?nga av stölderna upptäcks inte p? en g?ng och blir aldrig aktuella att anmäla, men av de stölder där gärningspersonen tas p? bar gärning polisanmäls endast 63 procent .Ett sätt att komma tillrätta med stölder och snatterier är att vägra tjuvar tillträde till butiken om de upprepade g?nger beg?tt brott i butiken. Men där är vi inte än. Fr?gan om tillträdesförbud är kontroversiell och enligt Per Geijer har fokus hamnat p? fel sak i fr?gan.
Tillträdesförbud behövs
? Vi vill ha en lagstiftning som som gör det möjligt att neka personer som stjäl tillträde till butiken. Tyvärr resonerar m?nga politiker och beslutsfattare att risken finns att det skulle inskränka personers rätt att röra sig i offentliga rum ? en slags diskriminering. Vi ser det inte s?, utan vi vill i första hand värna personalen s? att de kan känna sig trygga, en arbetsmiljöfr?ga allts?. Och varför är man rädd för att handlare godtyckligt skulle neka folk tillträde? D? tappar man ju kunder.
Förutom stölder och snatterier drabbas butikerna h?rt av r?n utförda b?de med och utan vapen. Men trots att r?nen minskat totalt sett jämfört med förra ?ret s? har de ökat markant för livsmedelsbutikerna. Enligt Svensk Handels halv?rsrapport för 2014 var 44 procent av de r?n som rapporterats in till Svensk Handel riktade mot livsmedelsbranschen. Konkret innebär det att r?nen mot livsmedelsbutikerna har ökat med 40 procent jämfört med samma period 2013. Svensk Handel reserverar sig dock för säkerheten i det statistiska materialet.
Varor hellre än kontanter
Ett sätt att komma tillrätta med butiksr?n är att installera slutna kassasystem som flera livsmedelsbutiker har idag. Men tyvärr är inte heller dessa en garanti mot r?n d? statistiken visar att de kedjor som har flest slutna kassasystem drabbas av 20 procent av r?nen. S? numera handlar brotten ofta om tillgrepp av varor som sedan säljs vidare.
? R?n är det brott som ger mest skadeverkan psykiskt p? personalen. Som personal har man en otroligt utsatt position när kriminella kommer in i butiken och hotar sig till varor och kontanter. Här m?ste alla hjälpa till för att f? ner butiksr?nen till noll, fr?n polis och rättsväsende till skola, socialtjänst och s? vidare till branschförbund och inte minst handlarna själva, säger Per Geijer och räknar upp n?gra punkter man kan jobba med:
? investera i olika säkerhetssystem.
? utbilda personal.
? öka samverkan med närliggande verksamheter.
? ta fram en optimal lösning p? belysning, l?s, larm och insyn.
Text: Marie Halldestam
Fakta | Brott mot butik
? Totalt kostar stölder, r?n och bedrägerier handeln drygt 9 miljarder kronor per ?r.
? Enbart stölder och snatterier i butik omfattar ett värde av 4,4 miljarder där antalet stölder som utförs varje ?r uppg?r till 6 miljoner. Interna stölder tillkommer med 1,6 miljarder kronor.
? Av alla stölder som sker i handeln polisanmäls bara 1,5 procent.
? Förra ?ret r?nades i genomsnitt minst tv? butiker varje dag i Sverige.
? Butiksr?nen ökade med 11 procent. R?n med skjutvapen ökade med 21 procent.
? ?r 2012 drabbades 65 000 svenskar av id-kapningar och blev bestulna p? sammanlagt 2,7 miljarder kronor.
? Förra ?ret polisanmäldes nästan 13 000 fakturabedrägerier.
Källa: Svensk Handel
S? kan brott mot butik minskas
? Polisen m?ste bli synligare p? gator och torg för att förebygga brott.
? Polisen m?ste öka sina insatser mot de organiserade ligor som beg?r brott mot butiker över hela landet.
? Att utreda häleribrott m?ste prioriteras i större utsträckning än idag.
? Polisens kompetens m?ste höjas i kampen mot internetbedrägerier.
? Id-kapningar m?ste kriminaliseras.
? Kriminalisera utskick av bluffakturor.
? Ta bort begreppet snatteri ur lagen och kalla alla stölder för stöld.
? Inför en möjlighet till tillträdesförbud i butiker s? att handlare kan porta personer som stjäl.
? Polisen m?ste förenkla och effektivisera sin hantering s? fler butiksstölder och andra vardagsnära brott kan klaras upp.
Källa: Svensk Handel

Livsmedelshandlarna är en självständig handlarägd riksbranschorganisation, grundad 1931, som arbetar för att i alla sammanhang underlätta för egna livsmedelshandlare att göra bättre affärer.
Bifogade filer

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy